How the UK’s post-Brexit foreign policy came home
After leaving the EU, the UK needed to rethink its place in the world. Kristin Haugevik and Øyvind Svendsen examine the aspirations and meanings underpinning the “Global Britain” narrative and argue that its scope and ambitions have changed significantly in the years following the Brexit referendum.
PODKAST: Europa rustar opp
Innledning. Fokus: Krigen og forskningen
Russlands angrep på Ukraina 24. februar kom overraskende på mange. Det medførte flere debatter i media, der forskere kritiserte hverandre for å ikke ha sett hva som var på gang, for å ha vist for stor forståelse for Putin-regimets posisjoner, og for å la sine politiske holdninger farge analysen. I denne Fokus-spalten vil vi forsøke å løfte disse diskusjonene opp på et akademisk nivå. Ikke for å fordele skyld, men for å ta faglig lærdom. I denne innledningsteksten vil jeg blant annet peke på behovet for mer analytisk bredde, for å fokusere på både språk og materialitet, og for å være ekstra bevisst på egne holdninger når man beveger seg inn i en normativ politisk debatt.
Policy brief summarizing lessons learnt on the EU’s measures to prevent violent extremism in the region
While most research on violent extremism (VE) focuses on why people turn to violence, this policy brief looks at the issue the other way round. We sum up the lessons learnt from our findings on why the majority of those living in enabling environments often choose not to get involved in violence and, against this background, to (re-)consider the EU’s measures for prevention and countering of violent extremism (P/CVE) in the Western Balkans (WB).
Working Paper on enabling environments, drivers, and occurrence/nonoccurrence of violent extremism
Based on extensive desk research and fieldwork, the present paper aims to analyze the various drivers of violent extremism (VE) in the contemporary Western Balkans (Albania, Bosnia and Herzegovina, Kosovo, the Republic of North Macedonia, and Serbia) and the elaboration of a refined, nuanced and context-sensitive understanding of the concept of ‘enabling environment’, i.e., the cluster or combination of various factors in a given society that renders the emergence of violent extremism likely. When approaching the varying impact of ideological radicalization and hate speech, we seek to make a distinction between contexts, where radicalization morphs into violence (“occurrence”), and contexts, where it does not (“non-occurrence”). Thus, the paper seeks to provide an analytical explanation of the central question of why some communities tend to be more resilient to violent extremist ideologies than others, despite identical “enabling” conditions. Given the geopolitical significance of the Western Balkan region, an approach that prioritizes non-occurrence of violence may respond more adequately to the strategic need for strengthening resilience to radicalization, extremism and terrorism there.
Vad är frihet?
”Frihet” är på allas läppar i dagens offentliga samtal – och lyfts då särskilt som ett värde som tillhör den politiska högern. Rita Augestad Knudsen tar i den här artikeln sin utgångspunkt i Lea Ypis bok Fri. En uppväxt vid historiens slut, och läser den som ett möjligt bidrag till debatten. Augestad Knudsen diskuterar hur Ypis bok kan förstås som ett försök att flytta frihetsbegreppet närmare den politiska vänstern, och att säga något om vad frihet innebär som ett politiskt värde idag. Författaren tar också upp hur boken fungerar som text och litteratur, med tonvikt på de idéer om frihet som framträder i den, och hur den skildrar Albaniens nära förflutna ”vid historiens slut” och övergången från auktoritär kommunism till marknadskapitalism. Trots att Fri är både spännande och intressant läsning så uppfyller den tyvärr inte fullt ut sina implicita löften om att utveckla dagens politiska frihetsdiskurs.
Hvordan kan EU fremme demokrati i Øst-Europa og på Vest-Balkan?
KRONIKK: Hvilke politiske utfordringer står norsk økonomi overfor? Her er fem av dem.